DONT FUCKING TELL ME WHAT TO DO
Skriver, orden fyller mitt tomma inlägg i min tomma blogg, kanske skulle jag skriva något från hjärtat för en gångs skull, något ärligt och något som känns, men jag slänger i utkast, vad är jag rädd för?
Jag tänker aldrig mer visa att det rör mig i ryggen, ni ska få se, på riktigt denna gången.
Hundra tusen färger exploderar framför mina ögon varje gång jag blundar, jag känner mig tom men samtidigt mer levande än på länge, när alla broar är brända och det inte finns någon trygghet kvar ligger man där själv och väntar på ytterligare en spark. Ska bli spännande och se vad som kommer här näst, kanske lyckas det överaska mig.
Stänger av nu.
Jag tänker aldrig mer visa att det rör mig i ryggen, ni ska få se, på riktigt denna gången.
Hundra tusen färger exploderar framför mina ögon varje gång jag blundar, jag känner mig tom men samtidigt mer levande än på länge, när alla broar är brända och det inte finns någon trygghet kvar ligger man där själv och väntar på ytterligare en spark. Ska bli spännande och se vad som kommer här näst, kanske lyckas det överaska mig.
Stänger av nu.
Kommentarer
Trackback
