Jag ser sprickor i horisonten som ingen ser. Det var så länge sen sist jag kände hjärtat slå, senaste gången jag minns var jag nog 13 år


Jag ser sprickor i horisonten som ingen ser
Hur små saker blir stora på nära håll
Det fanns en tid då ingenting kändes som mycket mer
Är det här allt, tror jag nog att jag vänder om

Igår var jag högst upp. Imorgon är jag nedanför
Jag ser inga gnistor slå ifrån min egen glöd

Inget ljus utan mörker. Jag står i mitten nu
Jag kan se det från ovan fast jag är under dig
En prostituerad soluppgång där jag blickar ut
Jag vill kramas och kyssas men du vill knulla mig

Det var så länge sen sist jag kände hjärtat slå
Senaste gången jag minns var jag nog 13 år

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0